[cumulusnimbus]

Jepp så funkar det! Sur, kinkig, arg och FET… 😉

[cumulusnimbus]

Grattis till 10 månader! Blir lite skakis dock, trodde allt skulle vara klart efter så lång tid… Strongt att du orkar hålla emot…

[cumulusnimbus]

Alla sätt som fungerar för en själv är bra sätt! Att suga på gamla urvattnade snusar borde fungera lika bra som nikotintuggummin och andra dyra substitut. Gillar alla trix som blåser Swedish match på ens surt förvärvade pengar… Personligen är jag inte så mycket för substitut, det blir för mig lite som att försöka bli av med fiskmåsar genom att kasta bröd på dem… De kommer tillbaka!

[cumulusnimbus]

Fredde du har bevisat gång på gång att du kan sluta snusa… Att börja snusa är dumt, att sluta snusa mer än en gång i sitt liv är riktigt stenkorkat… Om man inte känner sig deprimerad i det svenska novembermörktet, så är det något allvarligt fel på en Snus gör ingeting bättre, det gör bara mörkret mörkare…

[cumulusnimbus]

Gammelgäddor har blivit gamla för att de lärt sig se skillnad mellan ett Rappaladrag och en mört och de vet när det är läge att hugga. En snusare gör sig redo för hugg bara de ser blänket av locket till en snusdosa…. Primitivt är bara förnamnet… Lägre än Pavlovs hundar …

[cumulusnimbus]

Grattis! Bra jobbat!

[cumulusnimbus]

Det kan vara så att snuset har irriterat slemhinnorna och gett en allergiliknande effekt. Med lite flyt så minskar behovet av Otrivin då. Det har det i alla fall gjort för mig, mina slemhinnor är i bättre form än i mannaminne….

Trist att du blev arbetslös, onekligen ger det mer tid att känna efter då… Försök aktivera dig tex med att öka dosen träning så går det kanske lättare. För mig har träningen blivit ett dagligt måste. Utan den blir jag hoppig och snussuget kommer tillbaka… Summan av lasterna är konstant säger man, men att knarka kroppsegna endorfiner har onekligen den trevliga effekten att man blir smalare, starkare, friskare och gladare Och när man håller igång glömmer man att tänka på snus hela tiden…

[cumulusnimbus]

När väl första veckans kamp mot nikotinabstinensen är över så blir man ju rätt nedstämd och den depressionen kan bita sig fast i några månader. Jag tror att det är mycket vanligt att man då kompenserar med kaffe alkohol eller socker.

Om man nu inte gör det, så borde kroppen ge upp nedstämdheten efter ett tag och reagera på naturliga belöningar bättre. Inom etologin (djurens beteende) och psykologin talar man om habituering och sensitisering. Habituering är när sinnesorganen inte längre reagerar så bra på ett stimulus som t.ex. om man går in i ett reningsverk så luktar det riktigt illa i början, men efter ett tag känner man knappt doften. Sensitisering är ungefär det motsatta. Känsligheten för stimuli ökar.

Som belöningsnarkoman på snus, kaffe, alkohol, socker borde man bli habituerad på substanserna när nyhetens behag klingat av. När man sen slutar med snus, kaffe, alkohol, socker borde man bli sentisitiserad på substanserna. Ungefär som när en nykterist tar en lättöl och blir väldigt fnissig.

Det fiffiga är att hjärnan förmodligen inte står ut med att vara deprimerad i längden, utan gradvis blir känsligare för positiva naturliga stimuli. Depression är kroppens sätt att säga till att man går i en felaktig riktning. Stopp, tänk, agera signaler skickas. Man blir seg och passiv. Kroppen har nödvändigtvis inte rätt alla gånger utan reagerar med tröghet. När det blir tvärstopp på snus, kaffe, alkohol, socker säger kroppen att man ska fixa underskottet med just dessa substanser. Om man förnekar kroppen det, så fogar den sig gradvis och normaliseras. Missbruk av snus, kaffe, alkohol, socker representerar inga naturliga behov, så när balansen börjar återställas reagerar man starkare på naturliga positiva stimulus. Precis som det var tänkt att fungera från början.

Som fd snusare tvingas man att lära sig på nytt att tolka kroppens signaler. Ungefär som att rehabiliteras efter en minnesförlust… Under den mörka depressionen som följer ett snusstopp, känns det kanske som att den enda utvägen är att återgå till sitt missbruk, men innerst inne vet man att om man ger kroppen tid, så kommer depressionen att hävas. Det tar lite tid, men det får det kanske lov att göra. Man har ju resten av livet som snusfri på sig att lära om. Att lära sig att leva ett naturligt liv och känna all den lycka som man faktiskt förtjänar…

[cumulusnimbus]

Ja man är som en som förlorat minnet och precis vaknat upp. Man får lära sig allt från början. Att känna igen hungerskänslor borde vara tämligen basalt, men tydligen inte efter ett nästan ett helt liv med snusmissbruk…

[cumulusnimbus]

Så om snuset inte är grundproblemet utan socker är den egentliga masterdrogen så kokas allt ner till 3 alternativ…

Nummer 1, det är något genetiskt fel som gör att man inte kan känna sig riktigt glad, utan behöver stimulantia för att känna glädje. Någon liten punktmutation i nyckelhålet så att nyckeln inte riktigt passar och lyckoeffekten uteblir eller är väldigt svag, typ.

Nummer 2, något i miljön var inte optimalt då man växte upp, så man lärde sig tidigt att ta till socker för att må bra.

Nummer 3, en kombination av de två föregående…

Tror inte jag gillar något av alternativen…

[Författare]

Inlägg