Slutar nu

[OlleSvensson]

Trillade nästan dit idag. Jobbveckan har gått jättedåligt så nu är jag på jobbet för att komma ifatt. Kommer att jobba hela helgen. Det känns orättvist, jag känner inte att jag har kontrollen över min situation (vilket jag naturligtvis har), och då tänker jag: nu när jag tvingas vara här mot min vilja varför skulle inte jag förtjäna en dosa snus? Det är som en upprorisk tonåring i skallen, en riktigt passiv-aggressiv jävel. Typ, det här drabbar mig, varför ska jag inte unna mig då? I alla fall tror jag att det har gått bra. Men idag känner jag lite att det kvittar, jag kan lika gärna sluta om några veckor.

[REB]

olle, jag känner så jätteväl igen problemen med jobbet. Det var egentligen största orsaken till jag under många år så att säga inte vågade sluta: rädsla för att arbetet skulle gå alldeles överstyr för att ingenting blev gjort eller för att man i distraktion och abstinens-svallvågor skulle göra något allvarligt fel. Himlen faller dock inte ner. Man kanske t.o.m. Skall dra ner litet på ambitionerna. Nikotinslaveriet är kopplat till prestationsbehovet. Jobbet går sämre, javisst. Ingen golfrunda har riktigt funkat sedan snuset försvann. Lik förbannat mår man bättre och har ett bättre liv och vänjer sig vid det nikotinlösa livet…. Du är stark. Jag blir imponerad av det du beskriver!

[REB]

jag kom på en viktig sak till: omgivningen på jobbet upplever det inte som du. De antingen märker inte skillnaden, eller tycker du fungerar bättre än innan!! Det är åtminstone min egen och ett par likasinnades erfarenhet. Det nikotin-adrenalinstinna flaxandet och farandet är över tid ibte riktigt så produktivt som man tror. Och man har en benägenhet att skylla arbetsproblem och -frustration på att man ”inte får snusa”, men det kanske hade varit lika illa eller värre just nu med en pris eller påse under läppen?

[OlleSvensson]

Jag tror inte jag är abstinent, men det är sant, jag tror att jag skulle jobba bättre med snus, men troligen skulle det gå sämre. Nu kan jag inte dra ner på ambitionerna just nu, men jag mår bättre utan nikotin, det gäller bara att komma ihåg det.

Utan nikotin:
– bättre sömn
– bättre aptit
– bättre träning
– vitare tänder
– bättre matsmältning
– fräschare
– lugnare

Lätt att glömma

[OlleSvensson]

OK, var ganska nära att få återfall i helgen. Lite förvånad över att jag klarade upp det. Ny vecka, nya tag.

[OlleSvensson]

Nu är det mycket. Men jag tar en sak i taget. Först mat.

[OlleSvensson]

OK. Lite trött, lite ont i nacken av för många timmar framför en dator. Skulle vilja simma, yoga, sova och vara ute i skogen och plocka svamp. Då o då blir jag snussugen men kommer ganska snabbt på att det inte skulle lösa något just nu. Stor presentation på jobbet på Lördag, och det är en enorm anspänning.

[REB]

Lycka till på lördag! Bara som aptitretare för framtiden kan jag berätta att jag i måndags drev en heldagsutbildning med mig själv som ende föreläsare, fyra långa presentationer och spretig diskussion däremellan. Och hör och häpna, kom på först efteråt att någon snustanke inte funnits på hela dagen. Detta från att ha haft det som du, så sent som i vintras. Och hade det varit något år sedan så hade det ju gått en halv dosa Grov lös på de timmarna, med toaspring och äckelpappersnäsdukar och nervtrådarna som av glas osv. Så häng i, du har positiva saker att se fram emot, jag lovar!

[OlleSvensson]

Men precis! Man blir ju bara nervös och stressad av snus (och kaffe också egentligen). Så man tror att man jobbar bättre men egentligen kanske man mest blir ineffektiv. Sen helgen har det gått bra med snussuget, och nu är det en månad utan nikotin!

[OlleSvensson]

32 dagar. nästa mål kanske är 50 dar..

[Författare]

Inlägg