Det var ju busenkelt

Välkommen! Forum Dagbok Det var ju busenkelt

Detta ämne innehåller 639 svar, har 64 deltagare, och uppdaterades senast av  issen 1 månad, 2 veckor sedan.

Visar 10 inlägg - 11 till 20 (av 640 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #77273

    nybrocorner
    Medlem

    Härligt,stå på dig…

    #77274

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (5 dagar när inlägget skrevs)

    Fem dar har gatt och tredagarsgränsen är passerad med marginal. Kan bara säga att det finns fog att säga att de tre första dagarna är värst´och att det sen lättar. Nu efter fem dar så är de värsta fysiska besvären borta. Nackstelheten och huvudvärken har minskat. Pirret i snusgropen är kvar men avtar hela tiden. Drack en Irish coffe igår och som jag misstänkte, så har konsumtion av både alkohol och kaffe ett pris under den första tiden av nikotinavvänjning. För mig ökade suget efter nikotin rejält efteråt.

    Jag har nu bestämt att helt skippa alkohol under de tre första månaderna medans nikotinavvänjningen sker. Har även bestämt om restriktioner för kaffe, men inget totalstopp ännu, vi får se hur det utvecklar sig.

    #77275

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (5 dagar när inlägget skrevs)

    Fysisk vs. psykisk avvänjning ska tydligen vara olika saker. Efter fem helt snusfria dagar känner jag hur varje dag rent fysiskt går lättare och lättare. Att kämpa emot fysiskt sug blir konkret och tidsbegränsat, men det psykiska behovet då?

    Varför blir en del missbrukare medans andra inte? Jag vet ej säkert, men efter 38 år av snusande, är det ingen underdrift att slå fast att jag varit missbrukare i större delen av mitt liv.

    ”Hej, jag heter cumulusnimbus och jag är nikotinmissbrukare” typ…

    Mekanismerna bakom ett missbruksbeteende kan vara mycket komplexa och omedvetna. Insikt i varför man blev missbrukare kan inte bara hjälpa till att bryta mönster, det kan ochså ge ökad insikt i vem man är och varifrån man kommer. Men, eftersom psykiskia faktorer är komplexa och delvis omedvetna, är det lätt att gå fel…

    Tror att ett kognitivt föthållningssätt är mer framgångsrikt än ett analytiskt.

    ”Jag vet inte vilka psykiska faktorer som är i spel för att få mig tillbaka till gamla mönster och bli snusare igen, men såhär ska jag förhålla mig när suget kommer” typ.

    Min strategi är att jag bestämde mig för att vara en fd snusare, redan då jag spolade ner mitt snus på muggen för fem dagar sedan.

    Oavsett vad som händer eller hur jag känner mig, så är det beslutet oåterkallerligt och på liv och död. Långsint Ångermanländs tjurighet, fastän jag inte är från Norrland, som i hockeyramsan för Nordingrå ”Kämpa dö! Mjälloms Bröd!! Bryta, bryta, bryta!!!”

    #77276

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (5 dagar när inlägget skrevs)

    38 år är nästan 14000 dagar med snus under läppen. 5 dar som snusfri av 14000 är o.o4 % Alltså inte 4 % utan 0.04%. Rätt dåliga odds mao, men underligare saker har hänt…

    #77277

    nybrocorner
    Medlem

    Vi e nu inne i samma fas…

    Jag har gjort två veckor och e på väg mot tre på onsdag…

    Den psykiska abstinensen har nästan varit värre än den fysiska… lite för att jag var så motiverad att slåss mot det fyiska… och att jag inte fattade den psykiska abstinensens kraft…

    Lider varje dag, men att peta i mig nikotin är ingen lösning, det är nikotinet som skapat detta sug, och att ge det nikotin är ingen lösning, att svälta ut det är lösningen…

    Skall vi bli av med suget så måste vi svälta ut det…

    #77278

    nybrocorner
    Medlem

    Förresten…. starkt jobbat… du har all min sympati… du har gjort nåt verkligt stort,och står ien viktig kamp…

    #77279

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (8 dagar när inlägget skrevs)

    En vecka har gått och till min förvåning upplevde jag min jobbigaste dag igår.

    Som nybrocorner skrev ovan, så är man beredd och stålsatt för att bekämpa den fysiska abstinensen, men mindre förberedd för den psykiska. På nåt jäkla sätt så verkar talesättet” summan av lasterna är konstant” stämma. Jag bestämde mig samtidigt som jag slutade snusa att ta ett alkoholstopp i tre månader för att förhindra att falla dit på fyllan. I förrgår insåg jag att jag fått en ny kärlek, syrran introducerade mig till sin nespressomaskin. Fyra koppar superstarkt kaffe och man flyger lika bra som på snus.

    Igår tog jag en dag utan kaffe, och det var som sagt den jobbigaste dagen hittills. Nämde galghumoristiskt det för min fru och föreslog att eftersom summan av lasterna är konstant, så återstår enbart sexmissbruk… Hon föreslog en joggingtur och en kall dusch istället…

    #77280

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (8 dagar när inlägget skrevs)

    Tror ärligt att min fru har rätt. Tomrummet efter nikotin behöver fyllas av något. Kaffe eller sötsaker är dåliga alternativ och bara ohälsosamma surugat. Endorfiner från träning verkar sundare, men åldrande träningsnarkomaner tenderar att få ledproblem och hjärtinfarkter… Vad göra?

    #77281

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (9 dagar när inlägget skrevs)

    Läste vad jag skrev igår och skrattar gott åt mig själv. ”Åldrande träningsnarkomaner tenderar att få ledproblem och hjärtinfarkter”.

    Mhm, det stämmer nog att det finns vissa risker med motion, men vänta nu… Åldrande drogmissbrukare, får inte de problem de med. Skulle tro det… :)

    Igår var jag riktigt elak mot alla i min omgivning. Min fru förstår vad jag går igenom, men mina barn förtjänar inte att stå i vägen för mitt humör, som är helt betingat av abstinens från nikotin. De förstår inte att deras annars snälla pappa bara är snäll om han självmedicinerar sig med nikotin och att det inte är dem han är arg på.

    Känner mig riktigt usel i dessa situationer, men samtidigt gör det mig ännu starkare i mitt beslut att sluta med nikotin.

    Blir nog tvungen att börja träna tidigare än jag hade planerat. Hade tänkt ge mig en månad med att bara jobba med avvänjningen och när sen den magiska 4 veckorsgränsen inträffar börja träna. Oacceptabelt att mina barn och min fru får betala det retroaktiva priset för dåliga val jag gjort i mitt tidigare liv, så det blir till att börja med träningen redan nu. Åker på semester i morgon så det blir ett bra starttillfälle

    #77282

    cumulusnimbus
    Medlem
    Blev snusfri
    2012-06-26
    3077 dagar sedan
    (9 dagar när inlägget skrevs)

    54 år – 16 år = 38 år

    Min ålder – Ålder då jag började snusa = Antal år som nikotinist

    Varför börjar en 16 årig pojke snusa? Varför tar det pojken 38 år att fatta att nu är det dax att lägga av?

    Jag såg min far snusa och jag blev själv snusare. Jag såg min son, snart tre, leka med min dosa och jag såg hur cirkeln börjar sluta sig mellan generationerna. Min son hann aldrig träffa sin farfar, han dog av sviterna efter ett liv av missbruk av nikotin och alkohol. Diabetes, leversvikt, artrit och gikt karaktäriserade slutet av hans korta liv.

    När min sons lilla hand grep dosan kändes det som om döden greppade dosan. Farfars farfars far? Snusare. Farfars farfar? Snusare. Farfars far? Snusare. Farfar? Snusare. Far? Snusare. Vad ska du bli min lille son, när du blir stor?

    Mitt val blir väldigt enkelt. Min far, farfar, farfars far, farfars farfar eller farfars farfars far kunde ha brytit dödens kedja, men gjorde aldrig något val och svek de som kom efter.

    Om min son väljer att bli nikotinist eller någon annan form av missbrukare, så ska han, och alla kommande generationer därefter, i alla fall inte ha fått inspirationen ifrån mig…

Visar 10 inlägg - 11 till 20 (av 640 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.