Efter drygt fem års snusande, med vissa kortare uppehåll, är mitt mål att nu ta en rejäl paus (eller kanske till och med sluta helt?). Det senaste året har jag snusat lite mer än tidigare år, ungefär en dosa på två dagar. Första delmålet är inställt på att klara 100 dagar utan snus.
Jag är nu inne på andra dagen. Efter ett tandläkarbesök igår, där det uppdagades att mitt tandkött var väldigt irriterat, bestämde jag mig för att det helt enkelt inte kändes värt att snusa längre. Snusdosorna slängdes i papperskorgen utanför tandvårdshuset och ett liv utan snus fick därmed en början.
Första dagen gick förvånansvärt smärtfritt. Hade förväntat mig starkare känslor av abstinens. Kände mig lite mer glad, lite mer trött och lite mer irriterad än vanligt, kanske är det vanligt att humöret svänger endel när det inte längre vilar en snus under läppen? Vaknade dessutom väldigt tidigt denna morgon, dag två, kanske hör det också till när nikotinet inte längre flödar in i kroppen?
Har ramlat in på denna sida vid något tidigare tillfälle och läst några trådar från personer som slutat snusa. Kändes inspirerande att ta del av andras kamp mot snuset, hoppas att den här lilla tråden ska få inspirera någon som går i tanken på att sluta eller kanske redan har slutat.
Känsla dag 2: det här ska nog gå bra alltså!
.
