Hej, snustankarna kommer och går för mig, men inte dagligen. De kommer i skov och när jag känner mig stressad t.ex. Ett så hårt missbruk som jag genomlidit i 38 års tid, tar lång tid att bli av med och ibland tänker jag: Hur jäkla länge ska detta pågå? Dock så är kontentan av 7 månaders snus och nikotinfrihet att jag inte är ”fastnaglagd” och besatt av de tankarna längre. Däremot så är detta ett livsprojekt där det gäller att ständigt påminna mig själv hur förbaskat dåligt jag mått, av skiten. Kroppen har en fantastisk förmåga att känna igen det som den har varit van att få, likaså psyket. Men å andra sidan så har den också samma superba förmåga att återhämta sig, från det den inte är ämnad för att ta emot. Att sluta med ett så starkt beroende tar tid, uthållighet, envishet och mycket jävlaranamma krävs för att få känna sig fri. Har tagit mig återfall som jag lärt mig att det var ingenting som, jag ville ha mer. I början så körde jag nedtrappnings metoden för att sedan gå på cold turkey – urjobbigt! Började med champix därefter vilket underlättade slutandet betydligt.
