Dubbel självömkan

[general]

Jag har snusat ihärdigt i flera år och har under den tiden gjort några halvhjärtade försök att sluta. Halvhjärtade har de varit eftersom jag aldrig riktigt har känt mig motiverad att sluta. Dessutom har jag fått enorma sömnbesvär varje gång jag har försökt, och har läst i andra trådar här inne att många har gått igenom samma sak.

Nåväl. Vaknade igår morse med halsont, värk i kroppen och hosta som kom från ingenstans. Kände mig totalt överkörd av en ångvält (gissningsvis flunsan). Låg i soffan hela dagen och var inte det minsta sugen på snus så gårdagen blev nikotinfri. På kvällen frös jag väldigt mycket och somnade med både täcke och filt över mig. Vaknade genomsvettig mindre än två timmar senare. Hela natten fortsatte det likadant – jag har inte sovit mer än 1-2 timmar i taget och har frusit och svettats om vartannat.

Känns lite knepigt att jag inte vet vad som är feber/sjukdom och vad som är abstinensbesvär. Å ena sidan tänker jag att jag lika gärna kan försöka sluta snusa nu eftersom jag ändå hållit upp ett dygn. Å andra sidan är det ju dumt att inte kunna sova ordentligt när man är sjuk. Och å tredje sidan är jag förresten fortfarande så sjuk att jag inte är sugen på snus.

Vad tror ni? Sluta? Tvinga mig att snusa åtminstone ikväll för att kunna sova bättre?

Det är ju själva satan vilket grepp nikotinet har om mig när jag måste släpa mig upp ur sängen och googla efter tips.

[Lalle]

Ta chansen och sluta.

Det finns inga sunda skäl till att du ska snusa mer.

Sömnproblemen går över så passa på, bit ihop och sluta.

Intala inte dig själv att du ska försöka. Sluta.

Låter lite pretto men det är för din egen skull du slutar!

Lycka till!!!

/L

[general]

Tack för stödet! Jag gör det. Jag slutar.

Ska bli intressant att se hur jobbig abstinensen blir när jag har blivit frisk. Just nu är det som sagt bara fysiska besvär med sömnproblem och eventuellt svettningar (men jag skyller det mesta på febern). Man kan ju hoppas att jag kommer ha haft någon nytta av de här nikotinfria dagarna även om jag varit sjuk, så jag slipper börja på ruta sen.

Något som brukar ställa till det för mig är att jag har flera jobbarkompisar som snusar och som brukar ha med sig sina dosor överallt, på möten och fikaraster osv. Finns det några bra tips när det gäller såna frestelser eller handlar det bara om att vara motiverad och övertyga sig själv om att man inte vill ha?

[general]

Uppe i ca 51 timmar nu. Eftersom det inte var planerat att sluta har jag inte lika exakt koll som er andra. Har fortfarande feber och är hemma från jobbet. Inte det minsta sugen på snus eftersom jag har jätteont i hela huvudet och halsen. Gör ont bara jag tänker på att ha snus rinnande ner i halsen. Däremot sover jag fortfarande som en kratta, vilket förstås är enormt störande. När jag äntligen hade lyckats somna för en stund sedan ringde ett energibolag och väckte mig. Blev helt vansinnig och försökte låta otrevlig trots att jag knappt har någon röst (det är andra gången på kort tid som de ringer och jag har sagt att jag inte är intresserad). Vet inte om jag skulle ha blivit så arg i vanliga fall. I övrigt har jag inte varit otrevlig eftersom jag inte träffar några människor. Om det här funkar måste jag verkligen rekommendera att sluta i samband med sjukdom!

[Lalle]

BRA BESLUT och BRA JOBBAT!!!

Sömnproblemen är som sagt övergående men inte desto mindre obehagliga.

Angående kompisar som snusar, är det så att de lockar med snus eller erbjuder så var stark.

Det är lika smart av dem som att bjuda en nykter alkoholist på grogg.

Finns ibland människor omkring oss som inte hellre vill än att se oss misslyckas.

Tror det beror på att de inte vill att vi ska vara bättre på något sätt.

Men det ÄR vi!!!

Vi som tagit beslutet att sluta är både klokare och sundare.

Så det bästa du gör om det händer är att tacka snällt men avböja.

Det finns tusen orsaker att sluta, inte en enda att börja igen.

Du klarar det om du vill!!!

/L

[lufttork]

En kompis till mig kom med massa frestande ord, bland annat ringde han idag och ville bara berätta att han precis skulle stoppa in en snus – öh okej.

Jag blev sur och sa att han inte bara är dum & korkad, han är en idiot också!

[Lalle]

Inte begåvat av honom!

De tror att det är ett kul skämt men det är lika illa som att säga till en heroinist med abstinens att man ska skjuta i tjack.

Säkert mest obetänksamhet men lika fullt ointelligent.

Stå på dig nu, du klarar det!!!

/L

[Septagon]

Luktade på en dosa general (lös) idag så najs…. en tår kom men stoppade in en onico!

Har passerat 4v o de börjat faktiskt kännas betydligt lättare nu.

Att sluta vid sjukdom är faktiskt riktigt smart att jag själv aldrig tagit chansen är ett mysterium.

[general]

Hej allihop! Jag tänkte bara uppdatera och berätta att jag varit helt snusfri i tolv veckor idag. Jag har klarat av allt det jobbiga, som att äta goda middagar, dricka vin, gå på krogen med kompisar som snusar, ha dåliga dagar på jobbet etc. Kanske kan det kännas bra för någon som nyligen har slutat att höra om andras lyckade försök?

Däremot måste jag säga att jag fortfarande tänker på snus ganska ofta. Jag upplever att det går i vågor. Kanske har det lindrats lite nu igen, men de senaste två veckorna har det varit jobbigt. Dessutom tryter motivationen ganska rejält. Som jag har nämnt i tråden så slutade jag i samband med sjukdom och det var inte alls planerat. Jag tror egentligen inte att det är så farligt att snusa och jag tycker att det är värt pengarna. Det som störde mig var väl själva beroendet i sig, att dosorna styrde mitt liv i stor utsträckning. Men, ja… Jag funderar ofta på om det var rätt att sluta. Jag gillar ju att snusa.

Någon annan som har upplevt att det går i vågor på det här sättet? Och när kan man tro att det går över? (Min morfar sa att han kände ett röksug 25 år efter att han hade slutat. Kändes olycksbådande.)

[nybrocorner]

Känner igen ditt resonemang, jag är obotlig tobaksromantiker och jag tror fortfarande att jag skall kunna feströka festsnusa i en framtid, oavsett hur alla varnar och skriver sådana inlägg… Självklart inser den.nikotinfria delen av mig att jag kommer att vara beroende hea mitt liv, min hjärna innehåller en massa nikotinreceptorer som är omvandlade receptorer, samt en massa nyskapande som bara vi rökare snusare har, dessa tullbakabildas men det tar tid, och alla försvinner inte… Så visst kan vi fp leva hela livet med det här… Och jag skall inte feströka festsnusa .. jag kommer aldrig att klara det…

[Författare]

Inlägg