Nog är nog

Välkommen! Forum Dagbok Nog är nog

Detta ämne innehåller 6 svar, har 3 deltagare, och uppdaterades senast av  valdo 1 vecka, 6 dagar sedan.

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #90697

    valdo
    Medlem
    Blev snusfri
    2018-03-26
    57 dagar sedan
    (20 dagar när inlägget skrevs)

    Hej!
    Slutade för ett par veckor sedan. Jag har levt på som vanligt. Mycket festande med rökare och snusare och många fyllor – men har aldrig ens fått för mig att snusa eller röka; så meningslöst tycker jag nikotin är.
    Har nu gått in i en mild depression och stark likgiltighet inför livet – men det är något jag erfarit innan i mitt liv, även som snusare. Snus botar ingenting. Jag slutade snusa någon dag innan jag faktiskt slutade snusa. Låter ologiskt men jag satt och skrev cirka 10 sidor till mig själv som förklarade hur meningslöst nikotin är, efteråt så vart jag inte sugen och har inte känt mig sugen sen dess. Jag snusade på ett destruktivt sätt, med flertalet alldeles för starka påsar under läpparna – ofta till den graden att jag mådde illa. Vardagen var bara nikotin och helgerna nikotin upphöjt till hundra. Må hända att psykisk ohälsa spelat/spelar in, men det är inget argument för att bruka nikotin. Det finns inga argument för det där.

    Även om jag hade haft 10 dagar kvar att leva, hade jag inte gått och köpt en dosa. Dosan har blivit fullkomligt irrelevant för mig.

    Vill använda dagboken som påminnelse till mig själv utifall denna omtalade ”abstinensen” infaller. Tror inte riktigt på den där dramatiska abstinensen som alla talar om, jag tror att den är till stor del psykisk och beror på tankesättet: ”Åh nu ska jag ÖVERLEVA ett nikotinfritt liv”, istället för att tänka ”Nu är jag inte beroende och tänker inte ha abstinens. Punkt slut.” Självklart har jag känt de fysiska delarna, och den där tomhetskänslan och hungern. Men det där är otroligt uthärdligt och inget att gnälla över. MEN man vet aldrig. Jag kanske överbevisas och slås av den där abstinensen inom snar framtid, och då vill jag gärna kunna gå till den här dagboken och påminna mig om hur lätt det är att sluta.

    #90700

    valdo
    Medlem
    Blev snusfri
    2018-03-26
    57 dagar sedan
    (21 dagar när inlägget skrevs)

    294 snuspåsar har jag undvikit när detta inlägget skrivs. Strax över 500 kr sparade. Det är verkligen inget jag jublar över. Jag räknar sällan på sparade pengar eller ens hur många dagar sen jag slutade. Det är som att erkänna för mig själv att jag ger upp något som var viktigt. Snus var inte viktigt, snus kommer aldrig att vara viktigt.

    Nikotin har en effekt: det skapar ett begär efter mer nikotin. Nikotinkicken är obefintlig efter ett par snus. Är cirka tjugo nikotinkickar den första veckan värt ett helt liv av okontrollerbart snusande? Njae.

    Idag har jag varit nedstämd, tom, destruktiv. Jag får lov att köpa en dosa snus för mig själv på villkoret att jag snusar i hela mitt liv. Om jag tänkte stå och pressa upp en prilla under läppen när min framtida fru föder mitt barn? Njae.

    Vad ska jag ens med en dosa snus till?

    Börjar jag så slutar jag inte, så är det med det.

    Jag snusade i fyra år av mitt liv, så är det med det.
    Att ge upp det var en dans på rosor.

    • Det här svaret redigerades 1 månad sedan av  valdo.
    • Det här svaret redigerades 1 månad sedan av  valdo.
    #90713

    Forre
    Medlem
    Blev snusfri
    20180419
    33 dagar sedan
    (-1 dagar när inlägget skrevs)

    Bra jobbat Valdo! Du är en hjälte i mina ögon. Nu är du fri, en frihet som man inte kan känna
    när man snusar. Kämpa på.

    #90729

    valdo
    Medlem
    Blev snusfri
    2018-03-26
    57 dagar sedan
    (28 dagar när inlägget skrevs)

    Häromdagen slutade alla fysiska besvär. Har dock fortfarande märkliga hjärtslag ibland, men tror att det beror på annan psykisk stress.

    Har inte upplevt något sug efter snus överhuvudtaget. Nedstämdhet och dippar är en naturlig del av livet. Det är bara nikotinister som skyller sånt på nikotinbrist.

    Om det fortsätter såhär så kommer inläggen i denna dagbok avta mer och mer då jag verkligen inte behöver skriva av mig eftersom jag sällan tänker på snus. Kan avslöja att min metod var att lyssna igenom Easy Way ljudboken, för att sedan skriva ner 12 egna A4 till mig själv som jag läste varje dag under den första veckan. Varje gång impulsen att gå och köpa snus kom till mig i början så sa jag till mig själv: ”Visst, gå och köp snus om du lovar att snusa hela livet.”
    Så suget hann aldrig liksom få fäste och numera är snus fullkomligt meningslöst för mig.

    Det är lätt att sluta vänner. Det handlar inte om viljestyrka eller ansträngningar. Det handlar om att inse hur onödigt det är och att sluta tro på all skit beroendet försöker att intala dig (där ingår abstinensen, som till största del är psykisk).

    #90763

    valdo
    Medlem
    Blev snusfri
    2018-03-26
    57 dagar sedan
    (42 dagar när inlägget skrevs)

    Hade precis en dipp, mitt första abstinensbesvär!
    Såhär lyder känslorna:

    Har en otroligt ångestfylld dag och helg bakom mig och sitter och undrar varför i helvete jag inte kan ha snus i mitt liv. Känslan säger åt mig att snus gjorde det annars meningslösa livet uthärdligt och att det ingår i min destruktiva, svaga person att ha ett beroende – att det bara är en del av min identitet som måste uppfyllas. Tankarna säger även att jag super mer än någonsin nu än då jag snusade – vilket förvisso stämmer. Men att ge upp både snus och alkohol är omänskligt för mig. Ska jag dricka kaffe och sitta i naturen och läsa? Sån är inte jag. Jag är en rastlös kick-sökande själ som varit i disharmoni sen puberteten. ”Snusar du kan du även ha kontroll på allt annat skit, som alkohol och ångest” – får jag för mig. Vidare så tänker jag att jag är ung, att många vänner snusar och att min lärare snusar – varför kan inte jag snusa?

    Jag kämpar med att argumentera emot abstinensen just nu. Mitt tidigare argument som var starkast var att nikotin inte har någon positiv effekt, men det har tappat all kraft nu då jag nästan kan känna nikotinkicken om jag fantiserar den. Jag får för mig att jag saknar det där: att domna bort av en jättestark snus.

    Önska mig lycka till

    #90766

    Vante Ante
    Medlem
    Blev snusfri
    2015-06-24
    1063 dagar sedan
    (1049 dagar när inlägget skrevs)

    Hej valdo!

    De finns många här inne som kan hålla med om att
    kring 40 dgr kan det svaja en hel del i
    slutar processen.

    Läs runt i dagböckerna Där finns stor kunskap
    & igenkännande.
    Ingen slutar resa är den andra lik.
    Går det lätt en gång kan det bara vara så den gången.

    Sommar ljus/
    Vante Ante

    #90767

    valdo
    Medlem
    Blev snusfri
    2018-03-26
    57 dagar sedan
    (43 dagar när inlägget skrevs)

    Tack för stödet Vante!
    Begäret avtog på kvällen igår och idag är jag tillbaka i min envishet och övertygelse om att snus inte ger mig någonting överhuvudtaget. Det farligaste för mig är likgiltigheten har jag upptäckt. När jag är uppgiven och dessutom stressad så lockar allt som är destruktivt eller får mig att känna.

    Tror att jag är tillbaka på banan nu. Nog är nog. Aldrig mer.

    Måste säga att jag blev väldigt överraskad över det plötsliga suget. Jag har nämligen knappt tänkt på snus under denna resa förrän igår – helt oprovocerat.

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.