Slutar efter 44 år med Ettan lös

[iceman]

Tack LinaMie för din uppmuntran!

Fyra dygn utan nervgiftet snus. Fysiska abstinensen avtar snabbt. Lite sömnproblem och hungerkänslor kvar annars känns det bra. Bara för att jag mår bättre har snusdjävulen börjat skjuta provskott på mig från olika håll för att upptäcka om jag har några svagheter. Jag har inte svarat eller skjutit tillbaka. Exempel från snusdjävulen: ”Om du tar en snus nu förlorar du bara fyra dagar. Tar du en om en månad så förlorar du 30 dagar. Ta en, bara EN nu – vad spelar det för roll med 4 dagar om ett år.” Jag vägrar argumentera med snusdjävulen. Vände bara bort huvudet och gick vidare.

[iceman]

Fem dagar. Mår bra förutom sömnen. Känns som jetlag. Sover för lite på natten och kan sen bli trött på dagen. Hur länge kan sömnproblemen hålla på? Någon med erfarenhet? Har inget minne av det från tidigare snusstopp.

Tänker på snus nästan hela tiden fast jag försöker låta bli. Suget är konstant. Ska börja motionera mer idag i hopp om att det ska hjälpa mot hjärnspökena. Fortfarande stenhårt fokuserad – jag ska aldrig mer ta en endaste liten snus. Efter 44 år med snus så räknar jag med att kampen mot snusdjävulen kommer att ta flera år. Det gäller att aldrig tappa fokus. Men jag vet att efter några månader blir det lättare och lättare.

[mic]

För mig var den uteblivna sömnen allra värst att handskas med. Var så trött att det vissa dagar nästan var omöjligt att fungera på jobbet. Det blev iallafall bättre efter 3 veckor ungefär, men det tog ytterligare ett tag tills det började bli ”normalt”. Nu sover jag dock bättre än jag gjort i hela mitt liv! Visst vaknar jag ibland tidigt än, men jag sover så bra att jag numera känner mig helt utvilad efter ungefär 7 timmar. Och jag somnar på 5 min..jag har alltid haft svårt att somna tidigare, så det är så skönt.. Så håll ut! Det blir bättre. Men det tar en stund, så det gäller att kämpa på. Men jag kan som sagt intyga att det är värt all kamp!

Lycka till och kämpa på!

[LinaMie]

Utebliven sömn var det som var värst för mig. Nu är jag på dag 40 och sover mycket bättre sedan en dryg vecka tillbaka, tror jag det är-kolla min dagbok för mer utförliga datum, och det är underbart. Jag var på riktigt på väg att ge efter enbart pga sömnen. Inte heller jag har tidigare upplevt de här sömnproblemen när jag försökt sluta. Men inget denna gång har gått som det gått förr, såhär med ”facit” i hand så kanske det har varit positivt. Det är jätte tungt med just sömnproblemen, men håll ut! Det blir bättre. När det blir det är individuellt, vissa får ju inte sömnproblem alls.

Även om jag fortfarande har lite bekymmer med att jag vaknar under nätterna är det positiva nu är att jag vaknar piggare än jag gjort innan. Peppar peppar…

Håll i, håll ut, kämpa!

[iceman]

Tack Mic och LinaMie för era goda råd och peppning! Behöver det från er ”veteraner”. Jag känner mig ganska obetydlig med mina futtiga fem dagar jämfört med er.

Jag nattsvettas inte och sover nu ca 5 timmar utan avbrott. Vaknar inte upp då och då och har inga mardrömmar. Är van att sova 7-8 timmar så det blir för lite sömn.

Nu har jag varit och joggat nästan en timme. Hoppas det ska hjälpa mot sömnbristen. För övrigt har jag nu fått massa NY energi. Bättre än när jag snusade. Både deklarerat, joggat och klippt gräsmattan idag.

[iceman]

Sex dagar, snart en vecka. En vecka är ett viktigt delmål då återfall oftast kommer inom några dagar under fysiska abstinensen. Känns ganska bra nu. Suget finns där i bakgrunden men det går att motstå.

Nästa helg ska jag köra bil 100 mil. Jag är så van vid ”körabilsnusen” ungefär som ”eftermatensnusen”. ”Körabilsnusen” har piggat upp mig, tagit bort en enformig resa, belönat mig, fått mig att köra avslappnat. Troligen en illusion som jag lurat mig med. Men 3000 mils körning om året i 44 år med dubbelprillor inne säg halva tiden gör att mitt psykiska beroende är mycket starkt. Att köpa en dosa Ettan lös samtidigt som jag tankar sker automatiskt utan att jag tänker på det. Dosan räcker ungefär en tank.

Tidigare återfall har kommit via alkohol eller köra bil. Har redan börjat mentalt peppa mig för att inte få återfall under bilkörningen nästa helg. Ska köpa gott om vanliga tuggummi, lite godis och juice att ha med mig i bilen. Ska tanka via automat så jag inte går in i butiken. Kanske låter fånigt för er andra som läser detta. Men första månadens snusstopp efter 44 år kräver extraordinära åtgärder. Sen kan jag försiktigt bete mig mer normalt. Ett misslyckande med återfall finns inte på kartan.

[LinaMie]

Jag tycker din planering låter sund och bra. Jag har aktivt sett till att undvika fällor och gör fortfarande. Hellre överdrivet noggrann än riskera att trilla dit igen. Jag har passerat 40 dagar och tänker fasen inte misslyckas. 1 vecka är något att fira! Att sluta efter 44år är storslaget och jag hejar på dig allt jag kan!

Lycka till med bilresan. Jag tror på dig!

[misja]

Jag tycker verkligen inte att det låter fånigt att göra allt för att byta vanor och bryta mönster i kampen. Tvärtom – smart! Bilkörning har varit en svår grej för mig att bemästra också, En slags sorg även om jag absolut inte kör sträckor i närheten av dina. All lycka och kämpa!!! Forumet är med dig 🙂

[iceman]

Snusfri en hel vecka och det måste firas med en rejäl snus…………………………………Skojade bara. Men för bara en vecka sen var snus en ständig del av mina ”belöningar”. Slut med det nu.

Varför är jag med på Slutasnusa.se? För att det ökar mina chanser att lyckas sluta med snus. Även om det är anonymt fungerar det som AA – ett stöd där peppning hjälper dig att sluta. Så tack LinaMie, misja m.fl.! Ert stöd betyder mycket. Jag har också läst flerårsveteranernas dagböcker för att lära mig vad som väntar på lång sikt och få tips. En ovärderlig kunskapskälla.

Varför vill jag sluta snusa? Inte av ekonomiska skäl och utan NR 1 är hälsoskäl. Hjärta/kärl mår i längden inte bra av nikotin. Speciellt påfrestande för hjärtat än en STOPP/KÖR mentalitet med snus d v s snusa en vecka – sluta en vecka. Har försökt det också. Varning! När du är ung tror du att du är odödlig och märker inga negativa hälsokonsekvenser. Men de finns där. Tandköttet kanske skadas men för mig är tandköttet bra efter 44 års snusande.

Skäl NR 2 varför jag vill sluta är att jag hatar vara en drogmissbrukare, en ren ”drug addict”. Jag snusar för att undvika abstinensen som en heroinmissbrukare också gör. Snuset styr mitt liv – allt kretsar kring snuset och hur jag ska få mina belöningar d v s få bort abstinensen. En ständig berg och dalbana. Nikotin är en mycket stark beroendeframkallande drog. När snuset tagit slut har jag har promenerat en mil eller cyklat alkoholpåverkad mitt i natten bara för att få ”min dosa”. Och tagit bilen till butiken fem kilometer bort hundratals gånger bara för att fylla på med en dosa. Historierna när jag desperat jagat snus utomlands är många. I Thailand har jag ”hittat” svenskt snus i butiker i små städer.

Skäl NR 3 är att jag skäms för att snusa. Försöker ibland dölja det och känner mig misslyckad för att jag inte lyckats ta tag i mitt liv bättre. De flesta av mina gamla vänner snusade och har lyckats sluta för länge sen. Nikotinet har ockuperat en del av min hjärna.

Till skillnad från alkohol där du kan dö av abstinens är det inte farligt att sluta snusa. Du mår lite dåligt några dagar, sen är det en kamp med psyket. Så farligt är det inte att sluta intalar jag mig. Det finns de som har hemska sjukdomar och får mediciner med fruktansvärda biverkningar. Ibland blir de friska, ibland dör de. ”Sjukdomen” nikotinmissbrukare kommer att vara livslång för mig. Men jag kommer att bli symptomfri och lyckas till 100% så länge jag varje dag tar min medicin. Medicinen är att helt undvika nikotin och då menar jag HELT och ALLTID. Inga undantag. Så enkelt men ändå så svårt. Ett enda misstag med nikotin och jag är tillbaka i skiten igen. Som veteranen cumulonimbus uttryckte det: som att ständigt ha en handgranat i handen där sprinten är utdragen.

Jag tycker inte synd om mig själv. Att jag hamnat här är helt mitt eget fel. Vill heller inte som jag läst på denna sajt förbjuda snus. Snusa är klart bättre än att röka.

En vecka avklarad. Jag känner mig redan gladare/mer energi/vackrare/ökat självförtroende. Bara positiva effekter. Sover nu också bättre. Suget efter snus finns och det går att hantera.

Nästa delmål är en månad. Sen tre månader o.s.v.

• Det här svaret redigerades för 8 år, 12 månader sedan av iceman.

[LinaMie]

Stort grattis till en vecka som nikotinfri! Grymt bra jobbat.

Jag håller med dig både gällande nolltolerans mot nikotin, alla varianter inkluderat hjälpmedel, samt vilken enorm hjälp det här forumet är!

Jag tror ingen av oss går helt säker, hur lång tid det än tar. Jag håller med om att snus är bättre än cig. Men snuset är förrädiskt. Du kan syssla med missbruket dygnet runt i princip överallt. På ett jobb jag hade fick vi inte snusa (glasögonbutik). Bah! Gick hur bra som helst ju, var ingen som märkte ett skit. Belöningssystemet i hjärnan är ett klurigt system dessutom, snuset blir till en del av ditt liv. En del av dig. En fullt legitim drog. Jag har aldrig skämts för mitt snusande, det har känts så normalt, så -jag- på nåt vis. Att sluta med den där kroniska snuttefilten är en bedrift. Mitt tandkött är finemang. Inga problem. Men efter drygt 40 dagar utan giftet i kroppen kan jag säga att jag märker positiva förändringar. Mina händer och fötter är inte lika konstant kalla. Jag kan motionera utan att får extremt hög puls. Gissar att med tiden kommer fler positiva effekter.

Det svåraste är motivationen. I början hejade alla på, man räknade timmar och dagar. Nu har det bara gått en dryg månad och ”alla” verkar tro att jamen nu är det klart. Därför är det här forumet så guld värt!

Du kommer klara det här iceman! Du har rätt inställning och rätt kunskap.

[Författare]

Inlägg