Min resa har börjat, tubulens!

[Foosa]

Har varit inne och läst lite dagböcker och det är stödjande. Tänkte börjar skriva en själv. Jag slutade snusa för 33 dagar sedan. Jag har snusat 10+10 år. Hade ett års uppehåll mellan gångerna. Nu slutar jag av flera anledningar:

1. Jag är leds på snus, det smakar inget längre och jag får inget rus eller så. Bara nödvändigt ont för att hålla sig på någon form av normalnivå.
2. Det är dyrt 1/2 dosa ettan lös om dagen. Har provat andra billigare alternavtiv men tycker dom är mindre goda.
3. Jag har barn, tycker det är onödigt att dom ska ha en snusande pappa
4. Den eviga krånglet med att se till så man har snus tillgängligt.
5. Jag har återkommande problem med magen (reflux), tydligen kan rökning påverka detta negativt så jag antar att även snusning gör det.
6. Jag har haft problem att somna jättelänge (så länge jag minns), läste att nikotinet påverkar något hormon som gör en lugn till kvällen.

Har varit på apoteket flera gånger av andra anledningar och gått förbi ”sluta röka”-hyllan, pratat lite med personalen och räknat lite på nikotinmängder. Så plötsligt en dag kände jag mig mogen att göra att försök till nedtrappning. Köpte onico och vanliga portionssnusar. När det var dags för en snus igen tänkte jag ”jag klarar väl en minut till utan snus” och det gick ju bra sen tänkte jag samma sak nästa minut och nästa… till sist försvann suget och jag tänkte på annat innan det började igen. Då kände jag att jag kan göra ett seriöst försök. Åter till apoteket och köpte nikotinplåster (25mg/16h), var väldigt skeptisk då mängden nikotin var mer eller mindre försumbar jämfört med en dosa ettan (150-200mg nikotin/dag). Berättade stort och brett för alla på jobbet att jag lagt av med snuset (det hjälper mig).

Förra gången tuggade jag lite nikotintuggummin när jag slutade, typ ett halvt paket sen körde jag med onico och sen var det över.
Den här gången väljer jag att prova med nikotinhjälpmedel som inte påverkar magen, dvs. plåster. Jag tycker nästan mitt humör blivit jämnare med plåstren men jag har haft svackor där det känns som hjärnan sitter löst i skallen och man är omtöcknad, har även varit lättretlig till och från. Över lag tycker jag dock att det gått oförskämt bra.

Nu har det gått 33 dagar och jag har haft ett par rediga svackor igår och idag. Känner mig gråtmild, svimfärdig, stressad, ångestfylld, nedstämd, omtöcknad, yr. Är hemma med en rejäl öroninflammation/bihåleinflammation med penicillin och har varit sängliggande 1 1/2 vecka samt har två sjuka barn också. Det går med andra ord inte att träna eller ägna sig åt så mycket för att avleda nikotinsuget.

För att se om det var nikotinbrist eller om jag höll på att bli tokig så köpte jag sonic-spray och drog i mig en dos och efter det lättade känslorna lite så jag gissar att det är nikotinet som fattas mig.

Tycker det är konstigt att det blir så här nu, efter så lång tid och med plåster. Tankar på det?

[Författare]

Inlägg